Läs hela rapporten här (PDF / Bläddringbar version)

 

Befolkning och välfärd i Helsingfors

Vid årsskiftet 2018/19 var Helsingfors folkmängd 648 000. Under innevarande fullmäktigeperiod har Helsingfors folkmängd vuxit med 10 000. Men mot slutet av år 2018 minskade folkökningen. Samtidigt fortsätter folkökningen i huvudstadsregionen ungefär som förr, och de senaste månaderna har flyttandet till regionen inriktats i synnerhet på Esbo och Vanda. I och med livligt byggande väntas folkökningen fortgå i Helsingfors, om än något långsammare än de senaste åren.

Av folkökningen består nästan 70 procent av invånare med annat modersmål än finska eller svenska. Av helsingforsborna har 102 000, alltså inemot 16 procent, ett främmande modersmål, och deras antal har vuxit med i medeltal fem procent per år. De senaste åren har ökningen i antalet barn yngre än skolåldern skett bland barn med främmande modersmål, medan barnen med inhemskt modersmål har minskat. Likaså har ökningen bland befolkningen i arbetsför ålder, alltså 18-64-åringarna, kommit sig av folk med utländsk bakgrund. De som fötts i Finland med utländsk bakgrund är en snabbt växande del av Helsingfors befolkning. Största delen av dem är ännu barn eller unga, men många är just nu på tröskeln till arbetslivet.

I många avseenden är helsingforsbornas välfärd och hälsa på god nivå. Enligt flera hälsomätare är helsingforsborna friskare än de som bor i övriga Finland. I synnerhet bland männen i Helsingfors har den förväntade återstående livslängden ökat de senaste åren.

Helsingfors uppvisar dock typiska urbana drag, med stora skillnader befolkningsgrupper emellan i såväl hälsa och välfärd som utbildnings- och inkomstnivå samt sysselsättning. Därmed är de socioekonomiska hälsoskillnaderna förhållandevis stora i Helsingfors. I synnerhet bland dem som har lägre utbildning och arbetstagarställning är dödligheten bland – i synnerhet dem i arbetsför ålder – klart högre i Helsingfors än i övriga Finland.

Var tionde helsingforsbo lever åtminstone tidvis i fattigdom, och för en femtedel av dessa är fattigdomen långvarig. Ändå har andelen personer som långvarigt lever på grundläggande utkomststöd minskat något. Utan bostad är över 2000 helsingforsbor, och av dem har var fjärde ett socialt eller hälsorelaterat problem som väsentligt försvårar boendet. Störst är marginaliseringsrisken bland dem som har anhopad social utsatthet.

Ekonomi och sysselsättning

Den ekonomiska tillväxten har varit stark i Finland och Helsingforsregionen. Antalet företag och anställda har vuxit starkt i Helsingfors de senaste åren. Snabbast växer antalet företag inom finansieringsservice. Antalet anställda är störst och har vuxit mest inom kategorin ”uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster”. Handel är fortfarande en stor näringsgren, med de senaste åren har dess anställda minskat märkbart.

Sysselsättningen har utvecklats positivt, om än minskningen i arbetslösheten blivit något långsammare. I fjol var det de unga arbetslösa som minskade förhållandevis mest.

Bostadshushållens disponibla inkomster är större och har vuxit snabbare de senaste åren i Helsingfors än i Finland i medeltal. Samtidigt har dock även inkomstskillnaderna vuxit snabbare än genomsnittligt i Helsingfors.

Inkomstöverföringarna till hushållen är i Helsingfors något mindre men har de senaste åren vuxit i samma takt som i Finland i medeltal. I synnerhet olika stöd för boende har ökat starkt.

Hushållens skulder är större och har de senaste åren vuxit klart snabbare i Helsingfors än i Finland i medeltal. I Helsingfors har också skulderna i förhållande till de disponibla inkomsterna vuxit klart snabbare än i övriga Finland. Nästan tre fjärdedelar av skulderna består av bostadslån.

Bland invandrare är arbetslöshetsgraden högre och sysselsättningsgraden lägre än bland ursprungsbefolkningen. Men det finns stora skillnader enligt ursprungsland, och ofta har de svårast att få jobb som kommer från länder därifrån det kommer många asylsökande och flyktningar.  De som bott längre i Finland har lättare att få jobb. Utvecklingen till det bättre syns också i form av stigande förvärvsinkomster och köp av ägarbostad.

Byggandet av bostäder och lokaler är livligt: ett stort antal bostäder är under byggnad, och reserveringarna i detaljplanerna har ökat. De nya bostädernas fördelning enligt upplåtelseform har inte motsvarat målsättningen, och deras genomsnittliga golvyta har minskat. Samtidigt har bostadsläget förbättrats för specialgrupper, och hyresboende har ökat. Nyttjandet av bostadsbeståndet har blivit mångsidigare tack vare bl.a. bostadsfonder, privat investerande i bostäder samt bostadsuthyrningstjänster.

Trygghet

Helsingfors upplevs som en trygg stad, och enligt utredningar är trygghetsläget nu bättre än någonsin. Samtidigt har skillnaderna olika områden emellan minskat, trots att de fortfarande är bestående.

Beträffande lokal differentiering klarar sig Helsingfors bra i både nationell och internationell jämförelse, i och med att segregationen i Helsingfors allmänt taget inte är stark, om än vissa orostecken kan skönjas. De socioekonomiskt svagaste delarna av Helsingfors har med olika mätare glidit lite längre ifrån stadens medeltal. I vissa områden har invandrarbefolkningen vuxit märkbart snabbare än i staden i genomsnitt. Det finns stora skillnader i graden av differentiering beroende på ursprungsland.

Miljö

Våren 2019 avgav Helsingfors som första stad i Europa och andra i världen rapport åt FN om hur målsättningarna i Agenda 2030 för hållbar utveckling efterlevts på stadsnivå. I den första delen av rapportering jämförs Helsingfors stadsstrategi med målen i Agenda 2030.

Klimatförändringen oroar två tredjedelar av helsingforsborna. Enligt trygghetsenkäten i Helsingfors är denna fråga det största enskilda orosmomentet för stadens invånare. Sedan senaste enkätrunda för tre år sedan har andelen oroliga vuxit klart.

I stadens och näringslivets klimatpartnernätverk ingår över 80 stora företag, som i samarbete med staden arbetar för att stävja klimatförändringen. Cirkulärekonomin ser ut att få en allt större roll i Helsingfors och bli en betydande faktor även inom byggande. I Helsingfors har detta under de senaste åren tagit sig uttryck i synnerhet i en systematisk koordinering av överlopps jordmassor från byggverksamhet.

Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 färdigbereddes under år 2018 och godkändes av stadsstyrelsen i december 2018.